Nu har vi cirka nio timmars körtid framför oss plus laddtid. Men det är om vi tar broarna. Vi kommer åka färja.
Ett gott dagsverke är det i alla fall att ta sig hem och jag ber en bön att Gud ska bevara oss på färden och ge chaufförerna den energi och uppmärksamhet som krävs.
Det där med att ligga precis bakom regnområdet verkar inte stämma.
Det blixtrar, dundrar och öser ner när vi öser på sista biten genom Tyskland.
Kvart över tio passerar vi in i Danmark.
Regnet följer snällt med.
Halv elva laddar vi i Brunde.
Fem över halv tolv åker vi över Lilla Bält.
Det är så litet att Sophia tror det bara är ett skärp.
Godståg på väg över Stora Bält.
Halv ett åker vi över Stora Bält.
Vi har en milsvid utsikt. Det är bara det att miljarder och åter miljarder genomskinliga regndroppar hänger ivägen för utsikten.
Och regnet det bara öser ner. Vi tröstäter korv (Niclas och Marthin) och bulle och muffins (Sophia och jag).
Efter fem timmars regn blir det äntligen uppehåll.
Klockan tre är vi framme vid färjeterminalen i Helsingör.
Färjan går 15:10. Vilket flax!
Klockan 15:43 gör vi touch down på svensk mark.
Kvart över fem laddar vi utanför Varberg och käkar på Donken.
Det känns som all finmatskultur försvann så fort vi ställde kosan hemåt.
Jag hade valt Chopchop (som om det skulle vara finmat...) om det var bara jag som skulle äta, men det är bara jag som gillar sushi och ska jag vara ärlig så var den här milkshaken med mango och passionsfrukt riktigt god.
Klockan 18.29 har vi kört 500 mil.
Niclas och jag har i och för sig inte varit med på den lilla biten mellan Filsbäck och Stenhammar, men ändå...
Det är 17 grader och vi kommer vara hemma vid halv nio.
Jag tänker på vägglöss, fikon och Irma.
Kvart i åtta, fyrtio minuter kvar tills vi kommer hem.
Bilen axar rejält.
Marthin och Niclas har under de senaste två veckorna diskuterat bilens för- och nackdelar ganska ingående.
Marthin säger:
-Rätt som det är gasar han på som en idiot!
-Nej, det var jag, erkänner chauffören.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar