Vi har redan sagt hejdå till Irma som bjudit oss på en hemmanatt till sin mammas stora förtjusning.
Petterssons messar att de är tio minuter sena. Hurra! 🙌 Då hinner jag säga hejdå till trädgården.
(Det är Niclas som sköter den...)
-Hejdå, Frost. Jag beklagar att jag inte hunnit plocka av alla rostprickade blad men tackar för att dina persikor ändå växer.
-Hejdå, bigarråträdet. Du kunde gott ha gömt dina bär från kråkorna lite bättre. Men nu får de äta upp de sista röda pärlorna också.
(Den svarta vinbärsbusken har så mycket löss av olika slag att jag inte ens näns säga hej.)
-Hejdå, herr Rabarb. Du borde fått mer vatten men du har ändå försett oss med en ansenlig mängd paj.
-Hejdå, ståtliga fläderträd. Tänk att du kunnat bli så stor på bara några år, med hjälp av beskärning och hönsgödsel.
-Hejdå, vackra digitalis. Som jag njutit av din långa blomning. Se nu till att fröa av dig ordentligt så ses vi om två år igen.
-Hejdå, skojiga punkfrisyrs-temynta. Jag ber om ursäkt för att jag inte är hemma och äter upp dina söta kronblad.
-Hejdå, surjordsrabatten. Jag är så nöjd med din stenkant, din magnolia och din blåbärsPutte. Sen har du annat som inte riktigt sköter sig men det talar vi inte högt om. I alla fall inte i dag.
-Hejdå, blodflädern. Jag hade velat göra saft av dina blommor. Nu får det bli bär till fåglarna i stället.
-Hejdå, pampiga strutbräken. Jag ser att du är på väg att sätta frö men ber dig snällt vänta tills jag kommer hem och kan klippa bort dina fröställningar.
-Hejdå, Dr Ruppel. Jag är så ledsen att jag missar din blomning. Jag ser ju att det inte är långt kvar innan du slår ut.
-Hejdå, Svarta Stenhavet. Du sköter dig bra men behöver få fler växter. Det kanske blir när vi kommer hem.
Och hejdå, växthuset. Jag tror jag kommer sakna dig mest av allt i trädgården.
Niclas har föreslagit att vi kan sätta upp en övervakningskamera i växthuset. Jag tyckte det var fånigt men nu börjar jag undra om det ändå inte varit en bra idé.
Då hade jag kunnat se om det är någon som tjuvar tomater.
De ska ju tjuvas förresten...
Jag hann varken tjuva eller binda upp tomaterna ordentligt i går men jag tog i alla fall bort en hel del blad och det är jag nöjd med. Nu blir det lättare för bevattningshjälpen att kontrollera att jorden är blöt och minskad bladmassa ger minskade problem ohyra, mögel och röta.
-Hejdå, växthusgurkorna med era små gurkämnen. Jag glömde be bevattningshjälpen hålla koll på att ni slingrar er där ni ska, så nu får ni sköta er själva.
-Hejdå, vindruvor och kiwi som klättrar i taket precis som jag tänkt.
Nu har jag sagt hejdå till en massa trädgårdsdetaljer som ligger mig lite särskilt nära om hjärtat. Nu är jag redo att ge mig ut på äventyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar