Normandie 2023: Matjakt - tisdag kväll 20230627

Nu är vi hungriga.

Men klockan är redan halv nio och många restauranger verkar stänga klockan 21.

Jättestängt. Fast det här är ingen restaurang. Bara en snygg stor träport som ville bli fotad.

Vi går ett varv i närområdet och kollar upp utbudet först. Det finns en hotellrestaurang som heter Passagen och som är en enda lång gång med bord på ena sidan. Kanske på båda vid ingången till restaurangen. Det är mycket folk och hög ljudnivå och vi kommer överens om att det är ett bra ställe att äta på och de har öppet till tio. Mycket folk brukar ju vara ett gott tecken på god mat.

Men vi ska kolla lite till först.

Vi kommer till ett stort torg.

Det doftar helt ljuvligt från något jag tror är en slags lind. Nästan lite narkotiskt.

Under spaningsrundan hittar vi en hel radda restauranger utmed ena sidan av det stora torget.

Vi bestämmer att vi kan äta på en av de restauranger som har ljusslingor under parasollen. Det ser så mysigt ut.

Hittar vi inget vi vill ha får vi väl landa här och ta en kebab. Det ser ju lustigt ut med kebabhak i det här speciella gamla huset.

Vi kikar på diverse menyer och går till slut tillbaka till hotellrestaurangen Passagen och får ett bord inne vid utgången till en innergård.

Men innan vi hinner sätta oss ångrar vi oss. Det är för varmt och kvavt och för hög ljudnivå och vi är för mycket medelålders för att orka med.

Så vi går tillbaka och sätter oss på en restaurang med ljusslinga, dryckesjom och tapas eftersom Niclas tycker det räcker med någon smårätt. Efter att ha tittat igenom menyn, som består av femtio sidor våtvara och en halv sida mat (okej, jag överdriver kanske lite...) byter vi restaurang igen och landar i korgstolar på Restaurang Tea Room De Hanze.

Tredje gången gillt.

Nu har vi beställt och fått våra drickor.

Jag och Sophia äter bara strips. Marthin tar en Krock Madamm (Croque Madam).

Niclas vågar sig på en inhemsk specialitet - bitterballen.

Han är alltid den som är piggast på att prova något nytt.

Stripsen visar sig vara helt okej men inte lika goda som dem Niclas åt i Nederländerna häromdagen.

Bitterballen är friterade små bollar av leverpastej. Eller, det kanske de inte är, men de smakar i alla fall varm leverpastej och jag är så glad att det inte är jag som är vild och galen och alltid provar nytt.